Har sonen hemma nu då han är lite små förkyld och hängig.
De trodde igår att han hade feber men det hade han inte. Men man skulle kunna tro det med tanke på hans jävla humör. Kom hem igår och jag gick in och la honom. Det var ju bra för hans del för han var gråtig hela tiden. Så han fick sova 30 min och sen skulle jag väcka honom. Vilket skit humör man kan ha! Börjar bli helt hysterisk och gråter och jagar upp sig. Sådant gör mig bara irriterad. Fixar inte sådant. Idag var det samma sak och han ville sparka efter en. Då blir jag bara arg. Då tar jag tag i hans fot och säger att så gör man inte! Då blir han lugn och tror att han ska kunna göra vad han vill helt enkelt men i detta hem finns det gränser.
Man slåss inte.
Man sitter och äter vid köksbordet utan att leka.
Leksaker får ej vara på bordet i köket.
Tjurar man för att man tror att man ska ha något åker man in i sängen och får bli där tills man blir glad igen. Kommer inte ut innan dess.
Man ska säga förlåt om man gjort något dumt.
Man säger tack för maten och äter upp den med.
Låter som om man driver ett boot camp läger, men barn ska lära sig vad det är som gäller. Vill inte ha någon ligist till unge sen. Sen gör inte vi allt rätt men vi har en son som är väl uppfostrad och artig.
Känner mig lite gnällig idag tack vare sonen.
Måste snart få barnpassning med övernattning för sonen. Han går mig på nerverna just nu. Sambon åker iväg på Kick off och utbildningar och får komma bort och hämta andan för att kunna sakna oss och hemmet. En annan får inte det. Jag sitter hemma hela dagarna och kan inte säga att jag saknar något här hemma just nu. Måste komma bort från sonen lite för hans humör gör ingen glad. Han blir så himla sur och tradig så det står det härliga till. Vet inte om det är jag som har för höga krav men just nu hade det suttit fint att sonen hade fått vara hos hans mormor över en helg. Han hade det innan då jag hade kommit in i bilden och sen en tid in i vårt förhållande men det var i början innan jag flyttat in. Så nu känner jag att jag behöver ha lite tid ifrån detta. Utav allt så hade jag velat komma bort en weekend bara på ett billigt hotel och få äta hotel frukost och komma bort helt enkelt. Är det för mycket begärt!? Kan bara vara skönt att få känna saknad och uppskatta det man har hemma. Just nu gör jag inte det! Kanske låter elakt men får man inte komma bort så saknar man det inte tillräckligt. Så nu hade det suttit fint med att slippa gnäll och tårar och förkylningar och diverse bara för en helg. Egen tid.....klingar bra i mina öron. Ska se om man kan övertala sambon till att låta sonens mormor ta honom. För nu börjar hans mamma och pappa bli så gamla och skruttiga att de inte orkar på samma sätt alls längre. Vilket är lite jobbigt för man vill ju ha all hjälp man kan få. De kan ställa upp i någon timme att passa men jag vill ha en natt eller två utan sonens alla negativiteter. Det lär ju bli svårt sen med den lille nya bebisen men ska nog hitta en lösning på det med sen. Behöver bara lite tid..........innan man blir helt galen.
krams
Livet blev inte som man trodde, både till det positiva och negativa. Men det som inte tar död på en gör en starkare.
tisdag 31 januari 2012
måndag 30 januari 2012
Blandade känslor
Historien om dagen min mamma dog...
Det är snart lördag....har väldigt blandade känslor inför denna dagen. Phi, säger jag på denna lördagen som kommer.
Då är det 3 år sen min mamma dog. Kan inte säga att jag längtar dit eller ens till fredagen som är min födelsedag. Har hatat den dagen sen min mamma dog. Det har satt sig hårt för min del. Den dagen för tre år sen var jag på sjukhuset och besökte min mamma och fick födelsedagspresent iform utav pengar och att vi pratade. Jag skulle ha lite kalas den dagen på kvällen och hoppades att min mamma skulle orka att ta sig ifrån sjukhuset hem till oss för att fira med lite mat men det gjorde hon inte. Hon låg kvar och hennes sambo kom på kalaset och min fd. svärmor och mitt ex. Ingen i min familj kom dit och det var tradigt. Men vad gör man....det enda jag hade i mina tankar var min mamma. Kvällen gick och det var jätte trevligt. Sen la vi oss för att sova och sen var nog klockan 5 på morgonen när telefonen ringde och det var min mammas sambo som ringde och sa att mamma hade blivit sämre. Jag drog på mig kläderna snabbt och vankade av och an i lägenheten och tänkte bara på min mamma och sa tyst för mig själv, vi kommer mamma. Håll ut! Till sist så kom min mammas sambo och hämtade mig och min bror. Tiden gick så fruktansvärt långsamt. Vi kom dit och det snöade. När vi närmade oss sjukhuset så släcktes hela sjukhuset ner. Det blev ett strömavbrott. Min bror och de sa att de skulle ta hissen men jag sa att skulle den stanna så är man fast i hissen så glöm det. Tänker inte fastna i hissen då min mamma behöver oss. Så det blev trapperna och det rätt så fort. In kom vi och min mamma var helt omtöcknad och hade ont att andas. Vi blev tagna åt sidan av en läkare och hon sa att det inte skulle dröja sålänge tills hon inte andades mer. Men tiden gick och jag satt och höll min mammas hand och de tog ett EKG på henne och hon somnade till lite efter att hon fått lite morfin. Sen vaknade hon vid 10 tiden och skulle på toaletten. Jag frågade om jag skulle hjälpa henne och det ville hon. Så hon stöttade sig mot mig. Inne på toaletten fixade jag med hennes trosor så hon kunde kissa, jag frågade om jag skulle stanna och det ville hon att jag skulle och sen var hon färdig. Ställde sig upp och jag skulle dra upp trosorna. Då märkte jag på henne att hon inte orkade stå mer. Så jag frågade henne om hon orkade eller skulle sätta sig ner. Hon sa att jag orkar inte mer. Jag fick fånga upp henne för sen så satte hon sig och jag hörde hut hon drog efter andan. Jag tittade på henne och såg att hon var helt borta i ögonen och hörde hur hårt hon försökte dra efter andan men det gick inte. Jag fick kalla på min bror för att få upp henne på toaletten ordentligt. Hon höll på att trilla av men min bror var inte till någon större nytta då han inte fixade det. Han fick panik. Jag förstår honom. Jag sa till honom att kan du vara snäll och larma men han hittade inte ens knappen och till sist så hittade jag en inne på toaletten. Så jag fick larma medans min bror och min mammas sambo fick panik och gick ut ur rummet. Där kom en tjej som ville att vi skulle vänta på fler människor. Hon sa att jag kunde gå ut om jag inte ville vara där men jag ville inte lämna min mamma. Det är det sista jag ville göra. Det var min mamma och jag fattade inte att hon var död. Men jag väntade med henne och sa att hon och jag skulle kunna ta henne från toaletten och i sängen för så tung var hon inte men hon ville vänta. Så vi väntade och det kom rätt så många till. De puttade sänge framför dörröppningen till toaletten och ut fick dem henne men hon slängdes på sidan på sängen och kräktes lite, hon var helt livlös. Det hela var taget som ur en tecknad film då alla fastnar i dörröppningen till toaletten men jag ser min mamma och de för inne henne i rummet och ska göra vid henne. Jag tar min väska och går ut. Jag fattade inte att min mamma dog där. Det kom sen (1 år senare). Jag ringde mitt Ex och berättade för honom. Han blev chockad och kom rätt så snabbt för att trösta mig. Jag var inte mig själv där sen efter det. Min enda stöttepelare hade dött. Det tog inte lång tid för en läkare kom och pratade med oss och försökte trösta mig och min bror. Min mammas sambo var som en sten. Han sa inte så mycket mer än att vi måste hålla ihop. Visade inte så mycket känslor alls. Kan väl säga att efter det så har jag inte haft så mycket kontakt med honom då jag har varit anti denna man. Han ville att allt skulle fixas bums. Begravningsgyrån skulle kollas och tre dagar efter att min mamma dog så rensade vi ut alla hennes saker ur deras lgh m,m. Det var en kaotisk dag och ett år för mig.
Jag förlorade mitt ALLT. Hon fanns alltid där för mig och kom om det var något. Hon fanns där alla 24 h på dygnet som en mamma ska.
Fick se henne sen efter det gjort vid henne och hon var fin =) Hon var väldigt lik min mamma, bara utan glöden som försvann då hon dog i min famn inne på toaletten. Jag fick bara låna min mamma i 26 år. Det har gjort så in i helvetes ont och idag känner jag en enorm saknad. Hon skulle ju bli mormor nu i mars. Det får hon inte uppleva i person. Vet om att hon sitter i ett moln och är med mig hela tiden och ser på.
Har man inte förlorat ens föräldrar så vet man inte hur ont det gör. Jag jobbade som uska under denna tiden och jag fick träffa människor som var i min mammas ålder som låg inför döden och tänkte hela tiden att detta kommer aldrig att hända mig. Det tog två månader och sen stod jag där med.
Från att vi fick beskedet om att hon hade cancer i hela magen tills den dagen hon dog tog bara 8 dagar. Det tog ett år för mig att springa rakt in i väggen och blev så himla nedstämd. Jag funderade på döden och jag ville träffa min mamma igen. Jag var riktigt nere och fick börja äta antidepressivt medel för att ens orka med livet. Men har tagit mig upp från det svarta havet och nu står jag här, starkare än någonsin.
JAG ÄLSKAR DIG MAMMA.....du kommer alltid att finnas i mitt hjärta och i mina tankar. Jag kommer att berätta om dig för vårt barn. Du kommer inte att bli glömd. Glad som du alltid var och full av energi.
Kommer att besöka dig på lördag och tända ett ljus för dig. =( Önska jag kunde krama om dig och höra din röst igen.
Det är snart lördag....har väldigt blandade känslor inför denna dagen. Phi, säger jag på denna lördagen som kommer.
Då är det 3 år sen min mamma dog. Kan inte säga att jag längtar dit eller ens till fredagen som är min födelsedag. Har hatat den dagen sen min mamma dog. Det har satt sig hårt för min del. Den dagen för tre år sen var jag på sjukhuset och besökte min mamma och fick födelsedagspresent iform utav pengar och att vi pratade. Jag skulle ha lite kalas den dagen på kvällen och hoppades att min mamma skulle orka att ta sig ifrån sjukhuset hem till oss för att fira med lite mat men det gjorde hon inte. Hon låg kvar och hennes sambo kom på kalaset och min fd. svärmor och mitt ex. Ingen i min familj kom dit och det var tradigt. Men vad gör man....det enda jag hade i mina tankar var min mamma. Kvällen gick och det var jätte trevligt. Sen la vi oss för att sova och sen var nog klockan 5 på morgonen när telefonen ringde och det var min mammas sambo som ringde och sa att mamma hade blivit sämre. Jag drog på mig kläderna snabbt och vankade av och an i lägenheten och tänkte bara på min mamma och sa tyst för mig själv, vi kommer mamma. Håll ut! Till sist så kom min mammas sambo och hämtade mig och min bror. Tiden gick så fruktansvärt långsamt. Vi kom dit och det snöade. När vi närmade oss sjukhuset så släcktes hela sjukhuset ner. Det blev ett strömavbrott. Min bror och de sa att de skulle ta hissen men jag sa att skulle den stanna så är man fast i hissen så glöm det. Tänker inte fastna i hissen då min mamma behöver oss. Så det blev trapperna och det rätt så fort. In kom vi och min mamma var helt omtöcknad och hade ont att andas. Vi blev tagna åt sidan av en läkare och hon sa att det inte skulle dröja sålänge tills hon inte andades mer. Men tiden gick och jag satt och höll min mammas hand och de tog ett EKG på henne och hon somnade till lite efter att hon fått lite morfin. Sen vaknade hon vid 10 tiden och skulle på toaletten. Jag frågade om jag skulle hjälpa henne och det ville hon. Så hon stöttade sig mot mig. Inne på toaletten fixade jag med hennes trosor så hon kunde kissa, jag frågade om jag skulle stanna och det ville hon att jag skulle och sen var hon färdig. Ställde sig upp och jag skulle dra upp trosorna. Då märkte jag på henne att hon inte orkade stå mer. Så jag frågade henne om hon orkade eller skulle sätta sig ner. Hon sa att jag orkar inte mer. Jag fick fånga upp henne för sen så satte hon sig och jag hörde hut hon drog efter andan. Jag tittade på henne och såg att hon var helt borta i ögonen och hörde hur hårt hon försökte dra efter andan men det gick inte. Jag fick kalla på min bror för att få upp henne på toaletten ordentligt. Hon höll på att trilla av men min bror var inte till någon större nytta då han inte fixade det. Han fick panik. Jag förstår honom. Jag sa till honom att kan du vara snäll och larma men han hittade inte ens knappen och till sist så hittade jag en inne på toaletten. Så jag fick larma medans min bror och min mammas sambo fick panik och gick ut ur rummet. Där kom en tjej som ville att vi skulle vänta på fler människor. Hon sa att jag kunde gå ut om jag inte ville vara där men jag ville inte lämna min mamma. Det är det sista jag ville göra. Det var min mamma och jag fattade inte att hon var död. Men jag väntade med henne och sa att hon och jag skulle kunna ta henne från toaletten och i sängen för så tung var hon inte men hon ville vänta. Så vi väntade och det kom rätt så många till. De puttade sänge framför dörröppningen till toaletten och ut fick dem henne men hon slängdes på sidan på sängen och kräktes lite, hon var helt livlös. Det hela var taget som ur en tecknad film då alla fastnar i dörröppningen till toaletten men jag ser min mamma och de för inne henne i rummet och ska göra vid henne. Jag tar min väska och går ut. Jag fattade inte att min mamma dog där. Det kom sen (1 år senare). Jag ringde mitt Ex och berättade för honom. Han blev chockad och kom rätt så snabbt för att trösta mig. Jag var inte mig själv där sen efter det. Min enda stöttepelare hade dött. Det tog inte lång tid för en läkare kom och pratade med oss och försökte trösta mig och min bror. Min mammas sambo var som en sten. Han sa inte så mycket mer än att vi måste hålla ihop. Visade inte så mycket känslor alls. Kan väl säga att efter det så har jag inte haft så mycket kontakt med honom då jag har varit anti denna man. Han ville att allt skulle fixas bums. Begravningsgyrån skulle kollas och tre dagar efter att min mamma dog så rensade vi ut alla hennes saker ur deras lgh m,m. Det var en kaotisk dag och ett år för mig.
Jag förlorade mitt ALLT. Hon fanns alltid där för mig och kom om det var något. Hon fanns där alla 24 h på dygnet som en mamma ska.
Fick se henne sen efter det gjort vid henne och hon var fin =) Hon var väldigt lik min mamma, bara utan glöden som försvann då hon dog i min famn inne på toaletten. Jag fick bara låna min mamma i 26 år. Det har gjort så in i helvetes ont och idag känner jag en enorm saknad. Hon skulle ju bli mormor nu i mars. Det får hon inte uppleva i person. Vet om att hon sitter i ett moln och är med mig hela tiden och ser på.
Har man inte förlorat ens föräldrar så vet man inte hur ont det gör. Jag jobbade som uska under denna tiden och jag fick träffa människor som var i min mammas ålder som låg inför döden och tänkte hela tiden att detta kommer aldrig att hända mig. Det tog två månader och sen stod jag där med.
Från att vi fick beskedet om att hon hade cancer i hela magen tills den dagen hon dog tog bara 8 dagar. Det tog ett år för mig att springa rakt in i väggen och blev så himla nedstämd. Jag funderade på döden och jag ville träffa min mamma igen. Jag var riktigt nere och fick börja äta antidepressivt medel för att ens orka med livet. Men har tagit mig upp från det svarta havet och nu står jag här, starkare än någonsin.
JAG ÄLSKAR DIG MAMMA.....du kommer alltid att finnas i mitt hjärta och i mina tankar. Jag kommer att berätta om dig för vårt barn. Du kommer inte att bli glömd. Glad som du alltid var och full av energi.
Kommer att besöka dig på lördag och tända ett ljus för dig. =( Önska jag kunde krama om dig och höra din röst igen.
söndag 29 januari 2012
Glupska jag ;)
Det är väl hemskt vad man kan äta just nu. Har fått en aptit som heter duga.
Det är till och med så att jag äter fortare än sambon. Det säger en hel del då han brukar vara först att ha ätit upp men nu är det jag ;) Någon gång i ens liv ska man vara först med det med...*skrattar*
Tycker jag äter mer nu med men det är väl för att man ska få ha massor med energi och att bebisen ska ha sitt med. Men försöker kompensera med att äta massa sallad till så blir jag nyttig med ;)
Har även kommit in i en period där jag tycker om att baka igen. Så det blir nog lite bakande imorgon igen. Lite muffins hade jag tänkt och sen ska man ju baka till ens födelsedag. Det blir lite kalas på fredagen då svärmor bjöd hit sig fast jag inte skulle ha något och min bror och hans familj kommer på söndag. Lördag är min Mammas dag. Då är det hennes 3 års dag då hon dog så då blir det att åka till graven och lägga blomma och sätta ljus där. Saknar min älskade mamma <3
Det är till och med så att jag äter fortare än sambon. Det säger en hel del då han brukar vara först att ha ätit upp men nu är det jag ;) Någon gång i ens liv ska man vara först med det med...*skrattar*
Tycker jag äter mer nu med men det är väl för att man ska få ha massor med energi och att bebisen ska ha sitt med. Men försöker kompensera med att äta massa sallad till så blir jag nyttig med ;)
Har även kommit in i en period där jag tycker om att baka igen. Så det blir nog lite bakande imorgon igen. Lite muffins hade jag tänkt och sen ska man ju baka till ens födelsedag. Det blir lite kalas på fredagen då svärmor bjöd hit sig fast jag inte skulle ha något och min bror och hans familj kommer på söndag. Lördag är min Mammas dag. Då är det hennes 3 års dag då hon dog så då blir det att åka till graven och lägga blomma och sätta ljus där. Saknar min älskade mamma <3
Min älskade mamma 2008.Du finns i mitt hjärta och i mina tankar. <3 <3 <3
Lusig natt!
Denna natten har inte varit något att hurra för.
Har sovit så himla dåligt så det inte sant. Har varit uppe tre gånger för att springa på toa och kissa och sen när man kommit tillbaka till sängen så har man haft värkar och ont neråt magen samt ett tryck neråt. Känns bara som om man går och tänker nu....Att snart går vattnet eller något. Verkar som om den lille har lite brottom ut men vad ska man göra åt det. Sambon är lite oroligt för det hela om den lille skulle komma tidigare för då kan han inte hälsa på hur som helst. Och Nej det kan han inte för om sonen skulle vara lite snuvig så vill inte jag ha honom i närheten av den lille när det kommit för tidigt. Så då får inte sambon den tiden med bebisen som han vill ha. Det är trist men det är ett faktum. Det går inte om sonen drar med sig något från dagis. Så vi får allt se hur det kommer att gå! Annars så får någon släkting ta och ha Alvin på ett par dagar så vi får lite tid själva. Men det löser sig nog! Jag vet bara en sak och jag vill inte ha sonen hemma när mina värkar väl sätter igång. Då lär han springa här och kackla och snacka ihjäl en när man har ont och det orkar jag inte med.
Då kommer jag att bli otrevlig och det vill jag undvika. Han förstår ju inte att Mamma har ont utav att den lille i magen vill komma ut. Han har fått för sig att bebisar kommer ut genom naveln! Han förstod inte heller att bebisen var liten där inne, han trodde att bebisen var lika stor som honom och då kan ni tänka er en bebis som skulle varit lika stor som en 4 årig kille! Tror inte det Nej! En sådan bebis skulle inte jag vilja föda fram! Jag vill ha en normal bebis på 3 kg till 3,5 kg. Inte mer tack....den ska faktiskt ut med! Men jag följer min kurva perfekt när jag är hos Bm och det är ju skönt men att den vill komma lite tidigare, det får vi allt se. I nästa vecka går jag in i vecka 32.
Till er läsare....det är mycket bebis nu...jag vet! Det är mycket som springer runt i huvudet och det kan man inte komma ifrån. Det är mitt första biologiska barn. Det hade varit en annan sak om det varit det andra för då hade man redan varit igenom detta men nu har man inte det. Det är nu 57 dagar kvar idag till BF.
Ha en bra dag alla....nu ska jag skrämma liv i sambon så vi kan äta frukost. =)
kram
Har sovit så himla dåligt så det inte sant. Har varit uppe tre gånger för att springa på toa och kissa och sen när man kommit tillbaka till sängen så har man haft värkar och ont neråt magen samt ett tryck neråt. Känns bara som om man går och tänker nu....Att snart går vattnet eller något. Verkar som om den lille har lite brottom ut men vad ska man göra åt det. Sambon är lite oroligt för det hela om den lille skulle komma tidigare för då kan han inte hälsa på hur som helst. Och Nej det kan han inte för om sonen skulle vara lite snuvig så vill inte jag ha honom i närheten av den lille när det kommit för tidigt. Så då får inte sambon den tiden med bebisen som han vill ha. Det är trist men det är ett faktum. Det går inte om sonen drar med sig något från dagis. Så vi får allt se hur det kommer att gå! Annars så får någon släkting ta och ha Alvin på ett par dagar så vi får lite tid själva. Men det löser sig nog! Jag vet bara en sak och jag vill inte ha sonen hemma när mina värkar väl sätter igång. Då lär han springa här och kackla och snacka ihjäl en när man har ont och det orkar jag inte med.
Då kommer jag att bli otrevlig och det vill jag undvika. Han förstår ju inte att Mamma har ont utav att den lille i magen vill komma ut. Han har fått för sig att bebisar kommer ut genom naveln! Han förstod inte heller att bebisen var liten där inne, han trodde att bebisen var lika stor som honom och då kan ni tänka er en bebis som skulle varit lika stor som en 4 årig kille! Tror inte det Nej! En sådan bebis skulle inte jag vilja föda fram! Jag vill ha en normal bebis på 3 kg till 3,5 kg. Inte mer tack....den ska faktiskt ut med! Men jag följer min kurva perfekt när jag är hos Bm och det är ju skönt men att den vill komma lite tidigare, det får vi allt se. I nästa vecka går jag in i vecka 32.
Till er läsare....det är mycket bebis nu...jag vet! Det är mycket som springer runt i huvudet och det kan man inte komma ifrån. Det är mitt första biologiska barn. Det hade varit en annan sak om det varit det andra för då hade man redan varit igenom detta men nu har man inte det. Det är nu 57 dagar kvar idag till BF.
Ha en bra dag alla....nu ska jag skrämma liv i sambon så vi kan äta frukost. =)
kram
lördag 28 januari 2012
En natt med värkar!
Inatt har jag haft värkar och har det idag igen. Det gör inte så ont men det känns i varje fall. Det kan man ju lugnt säga. Får då även ont i livmodertappen. Ja jag är en utav dem som alltid känt när det händer saker och ting där nere! Kanske lite privat men ändå. Vet inte om jag håller på att öppna mig lite, det känns så i varje fall. Men ännu har inget vatten gått eller någon slempropp som de säger ska komma loss vare sig man vill det eller ej.
Men just nu tänker jag så att varför kan inte allt sätta igång så man får gjort det hela. Vill träffa den lille knuffisen i magen. =) Vet om att det är för tidigt men ändå. Att gå och känna såhär är inte det skönaste må jag säga. Speciellt inte att vakna och känna av det till och från hela tiden. Man får väl bara härda ut lite till i någon vecka till för att det ska vara som det ska. Annars så får man ju ligga där inne och det har jag en känsla av att jag kommer att få ligga där inne ett tag med bebisen. Vill bara inte ligga och känna av detta som jag gör just nu i så många veckor till!! Men det kommer jag säkert inte att göra. Vaknade i natt och kände att det gjorde ont och då var min enda tanke att kan inte vattnet bara ta och gå nu så att jag får träffa den lille och jag sipper detta små obehag!
Är det dumt att tänka så....vill inte bli idiot för att man får för lite sömn. För som det är nu så får man inte tillräckligt vissa dagar.
Gick in till sonens rum och kollade i bebisens garderob och det var lite mysigt att kolla för nu närmar det sig ännu fortare. Det är snart februari och vi får väl allt se hur länge den lille vill stanna. För som det är nu så får jag värkar bara jag står och lagar mat och får inte lov att ta i. Så vill jag att det ska sätta igång så får jag väl ta och dammsuga vilket min Bm sa att man inte skulle göra ;) Så ajg får väl i varje fall lyssna på henne där och ta det lugnt någon vecka till och sen kan jag dammsuga ;)
Det jobbiga har varit att sambon inte har varit hemma denna helgen då han är på Kick-off med sitt jobb. Det tycker jag inte om. Hade svärfar här i torsdags så han tog hand om sonen och lekte med honom och sen har jag fått ta det själv här. Vilket har resulterat i att jag får värkar igen. Så idag kommer sambon hem igen och får ta ställningarna här hemma igen. Just att inte veta om värkarna skulle sätta igång. Skulle jag kunna få tag i svärmor eller svärfar för att få dem att passa sonen om jag skulle få åka in och diverse frågor har man. Men nu efter detta ska min sambo ingenstans kan jag säga. För det kommer jag inte att ta. Nu är det prio här hemma och ta hand om detta. Vill ha honom nära mig så jag slipper vänta i ett par timmar innan han hinner komma hem och tänk om man skulle föda utan att han var där! Jag vill ha han med mig och det skulle vara en stor besvikelse måste jag säga om han inte var med när den lille kommer ut. Jag vill även att han ska klippa navelsträngen om han kan det. Det är mycket sådant smått som man tänker på man vill ha. Vet om att jag inte kan få allt men han vid min sida är ett måste.
Nu ska jag hjälpa sonen med hans bilbana.
kram
Men just nu tänker jag så att varför kan inte allt sätta igång så man får gjort det hela. Vill träffa den lille knuffisen i magen. =) Vet om att det är för tidigt men ändå. Att gå och känna såhär är inte det skönaste må jag säga. Speciellt inte att vakna och känna av det till och från hela tiden. Man får väl bara härda ut lite till i någon vecka till för att det ska vara som det ska. Annars så får man ju ligga där inne och det har jag en känsla av att jag kommer att få ligga där inne ett tag med bebisen. Vill bara inte ligga och känna av detta som jag gör just nu i så många veckor till!! Men det kommer jag säkert inte att göra. Vaknade i natt och kände att det gjorde ont och då var min enda tanke att kan inte vattnet bara ta och gå nu så att jag får träffa den lille och jag sipper detta små obehag!
Är det dumt att tänka så....vill inte bli idiot för att man får för lite sömn. För som det är nu så får man inte tillräckligt vissa dagar.
Gick in till sonens rum och kollade i bebisens garderob och det var lite mysigt att kolla för nu närmar det sig ännu fortare. Det är snart februari och vi får väl allt se hur länge den lille vill stanna. För som det är nu så får jag värkar bara jag står och lagar mat och får inte lov att ta i. Så vill jag att det ska sätta igång så får jag väl ta och dammsuga vilket min Bm sa att man inte skulle göra ;) Så ajg får väl i varje fall lyssna på henne där och ta det lugnt någon vecka till och sen kan jag dammsuga ;)
Det jobbiga har varit att sambon inte har varit hemma denna helgen då han är på Kick-off med sitt jobb. Det tycker jag inte om. Hade svärfar här i torsdags så han tog hand om sonen och lekte med honom och sen har jag fått ta det själv här. Vilket har resulterat i att jag får värkar igen. Så idag kommer sambon hem igen och får ta ställningarna här hemma igen. Just att inte veta om värkarna skulle sätta igång. Skulle jag kunna få tag i svärmor eller svärfar för att få dem att passa sonen om jag skulle få åka in och diverse frågor har man. Men nu efter detta ska min sambo ingenstans kan jag säga. För det kommer jag inte att ta. Nu är det prio här hemma och ta hand om detta. Vill ha honom nära mig så jag slipper vänta i ett par timmar innan han hinner komma hem och tänk om man skulle föda utan att han var där! Jag vill ha han med mig och det skulle vara en stor besvikelse måste jag säga om han inte var med när den lille kommer ut. Jag vill även att han ska klippa navelsträngen om han kan det. Det är mycket sådant smått som man tänker på man vill ha. Vet om att jag inte kan få allt men han vid min sida är ett måste.
Nu ska jag hjälpa sonen med hans bilbana.
kram
tisdag 24 januari 2012
Då var det gjort!
Nu har man varit hos frisören och klippt av en rätt så bra bit av håret. Det var ju lite slitet om man säger så. =)
Skulle dock klippt av det kortare men min frisör övertalade mig rätt så fort att inte göra det. När bebisen väl kommer så har man inte tid att fixa till håret varje gång och det har hon rätt i. Man hinner inte mellan amningarna och göra sig i ordning varje gång då det är lite lättare att bara sätta upp det i en totte fast jag är lite anti det. Så nu kan jag ha det i totte ändå fast där är lite mindre hår än innan kvar =) Tror att min sambo blir glad för att jag inte klippte av allt för mycket sen när han får se det. Han är lite anti kort hår då det är en kill grej att de ska ha kort hår och inte tjejer. De ska ju ha långt hår. Så nu har han fått sin vilja igenom. Tacka Lotta för det vettja...
Var inom Bm och lämnade av ett kisseprov med som de ska gå igenom och kolla så det är ok så jag inte har Uvi som ligger bakom något. Men det gör det knappast. Har börjat att få ont igen och lite värkar då och då. Så den lille lär komma ut tidigare än beräknat. Vill dock att den ska stanna någon vecka till. Så nu gäller det att knipa för allt i världen.
Annars får man väl ligga på neonatal avdelningen någon vecka eller så! Inte så kul med en nyfödd och ingen sambo som kan vara där då vi har Alvin att hålla reda på med. Det är ju ingen som kan ta honom och ha honom några veckor vilket suger lite om man skulle få för tidigt. Då vill man ha sambon där men det går ju inte. =(
Man har lite tankar kring det hela med att ha en bebis som är för tidigt född! Det tar ju inte upp så mycket utav den biten på kurserna för det är väl det minst tänkbara att de vill att det ska hända men det händer ju ändå. Man kan inte förhindra det varje gång att bebisen kommer ut i förtid! Så det borde de bli lite bättre på och att gå igenom saker och ting tidigare för när man sen står där med en för tidigt född så vet man inte så mycket alls! Det enda är genom internet som man kan läsa sig till saker och ting.
Men det ska ske en utvärdering utav det sen på Bm-centralen och det ska ju bli lite intressant för det är detta jag kommer att ta upp. Jag tycker inte att det är så självklart att jag ska gå de 40 veckorna som det sägs att man ska gå och kanske 2 veckor till där över. Men jag föder då hellre lite för tidigt än 2 veckor för sent. Jobbigt att gå över tiden med och bara räkna dagarna.
Ha en bra dag så ska jag fundera ut lite mat till sen.
kramar
Skulle dock klippt av det kortare men min frisör övertalade mig rätt så fort att inte göra det. När bebisen väl kommer så har man inte tid att fixa till håret varje gång och det har hon rätt i. Man hinner inte mellan amningarna och göra sig i ordning varje gång då det är lite lättare att bara sätta upp det i en totte fast jag är lite anti det. Så nu kan jag ha det i totte ändå fast där är lite mindre hår än innan kvar =) Tror att min sambo blir glad för att jag inte klippte av allt för mycket sen när han får se det. Han är lite anti kort hår då det är en kill grej att de ska ha kort hår och inte tjejer. De ska ju ha långt hår. Så nu har han fått sin vilja igenom. Tacka Lotta för det vettja...
Var inom Bm och lämnade av ett kisseprov med som de ska gå igenom och kolla så det är ok så jag inte har Uvi som ligger bakom något. Men det gör det knappast. Har börjat att få ont igen och lite värkar då och då. Så den lille lär komma ut tidigare än beräknat. Vill dock att den ska stanna någon vecka till. Så nu gäller det att knipa för allt i världen.
Annars får man väl ligga på neonatal avdelningen någon vecka eller så! Inte så kul med en nyfödd och ingen sambo som kan vara där då vi har Alvin att hålla reda på med. Det är ju ingen som kan ta honom och ha honom några veckor vilket suger lite om man skulle få för tidigt. Då vill man ha sambon där men det går ju inte. =(
Man har lite tankar kring det hela med att ha en bebis som är för tidigt född! Det tar ju inte upp så mycket utav den biten på kurserna för det är väl det minst tänkbara att de vill att det ska hända men det händer ju ändå. Man kan inte förhindra det varje gång att bebisen kommer ut i förtid! Så det borde de bli lite bättre på och att gå igenom saker och ting tidigare för när man sen står där med en för tidigt född så vet man inte så mycket alls! Det enda är genom internet som man kan läsa sig till saker och ting.
Men det ska ske en utvärdering utav det sen på Bm-centralen och det ska ju bli lite intressant för det är detta jag kommer att ta upp. Jag tycker inte att det är så självklart att jag ska gå de 40 veckorna som det sägs att man ska gå och kanske 2 veckor till där över. Men jag föder då hellre lite för tidigt än 2 veckor för sent. Jobbigt att gå över tiden med och bara räkna dagarna.
Ha en bra dag så ska jag fundera ut lite mat till sen.
kramar
måndag 23 januari 2012
Besök hos Bm
Idag var det besök hos Bm igen. Nu är det bara två veckor emellan varje besök när det börjar räknas ner. =) Men idag så blev det vikt och jag har gått upp 1 kg på 3 veckor och det är ju inte helt fel måste jag säga. Det innebär att bebisen tar allt och jag får lite mindre på min kropp ;) För bebisen följer sin kurva och är livlig som den ska vara och hjärtat slår som det ska. =)
Fick mig dock en varning om att jag ska ta det lugnt då jag har förvärkar och känner av det hela tiden och det är ju inte så skönt. Så sambon måste ta allt här hemma nu och fixa och dona. Det är inget kul men vad ska man göra om man riskerar att föda för tidigt! Jag vill att bebisen ska stanna där inne minst till vecka 35 i varje fall för att den ska vara helt redo för omvärlden. Just nu har den det bra där inne även fast mamma inte är helt ok med att ligga stilla och inte göra en massa. Får väl se om jag har en bra bok som jag kan läsa om dagarna nu ett tag framöver så att jag har något. Annars så har jag Dr. House. Han är min favorit just nu och det är jätte kul att se den serien. Jag är helt såld på den =) Jag har ända till säsong 7 och sen finns 8 med men den har jag inte. Så jag får väl ta och lugna ner mig lite. Men kan inte sluta titta på den. Han är ju inte den snällaste läkaren men han är dock den ärligaste och rätt så brutal med om jag får be ;)
Men får hitta sysselsättningar nu framöver som gör att jag ligger mer i sängen än är uppe och donar och fixar här hemma. För det är ju det jag är bäst på....att städa och fixa ;)
Sambon sa åt mig nu igen att ja nu får du allt ta och lyssna på den barnmorska. Och jag har väl inget annat val.
Var på kursen med och idag om amning och tiden efter förlossningen. Fick höra en hel del om allt det där idag. Och där fanns många bra saker att ta till sig. Där var till exempel att bebisar ska ha kudde, fram tills dess att de kan vända på sig för då ska man ta bort den. Kudden ska då ligga under axlarna på bebisen för att det ska vara så optimalt som möjligt för huvudet. Så att det inte blir deformerat så att säga. Det var lite sådant smått och gott i varje fall. Så det var lite kul att komma dit idag och lyssna. För en gångs skull så var där nyttigheter man fick reda på som man inte redan hade läst. Som hur man skulle då även lägga bebisen när man ska amma den och att man inte ska flytta på bröstet utan det är bebisen man ska flytta på och diverse. Så det var jätte intressant. =)
Ha en fortsatt bra dag alla....nu ska jag lägga mig ner i sängen och kolla lite House.
kram
Fick mig dock en varning om att jag ska ta det lugnt då jag har förvärkar och känner av det hela tiden och det är ju inte så skönt. Så sambon måste ta allt här hemma nu och fixa och dona. Det är inget kul men vad ska man göra om man riskerar att föda för tidigt! Jag vill att bebisen ska stanna där inne minst till vecka 35 i varje fall för att den ska vara helt redo för omvärlden. Just nu har den det bra där inne även fast mamma inte är helt ok med att ligga stilla och inte göra en massa. Får väl se om jag har en bra bok som jag kan läsa om dagarna nu ett tag framöver så att jag har något. Annars så har jag Dr. House. Han är min favorit just nu och det är jätte kul att se den serien. Jag är helt såld på den =) Jag har ända till säsong 7 och sen finns 8 med men den har jag inte. Så jag får väl ta och lugna ner mig lite. Men kan inte sluta titta på den. Han är ju inte den snällaste läkaren men han är dock den ärligaste och rätt så brutal med om jag får be ;)
Men får hitta sysselsättningar nu framöver som gör att jag ligger mer i sängen än är uppe och donar och fixar här hemma. För det är ju det jag är bäst på....att städa och fixa ;)
Sambon sa åt mig nu igen att ja nu får du allt ta och lyssna på den barnmorska. Och jag har väl inget annat val.
Var på kursen med och idag om amning och tiden efter förlossningen. Fick höra en hel del om allt det där idag. Och där fanns många bra saker att ta till sig. Där var till exempel att bebisar ska ha kudde, fram tills dess att de kan vända på sig för då ska man ta bort den. Kudden ska då ligga under axlarna på bebisen för att det ska vara så optimalt som möjligt för huvudet. Så att det inte blir deformerat så att säga. Det var lite sådant smått och gott i varje fall. Så det var lite kul att komma dit idag och lyssna. För en gångs skull så var där nyttigheter man fick reda på som man inte redan hade läst. Som hur man skulle då även lägga bebisen när man ska amma den och att man inte ska flytta på bröstet utan det är bebisen man ska flytta på och diverse. Så det var jätte intressant. =)
Ha en fortsatt bra dag alla....nu ska jag lägga mig ner i sängen och kolla lite House.
kram
lördag 21 januari 2012
Varför bråka och trilskas under helgen!
Nu är sonen i farten igen och det går en på nerverna!
Dagen började med trots och tjurande och sen blev han gladare men det var inte så roligt att komma in till honom i morse. Surande kille i sängen och han skulle gå upp och kissa. Det tog lite tid innan han ville ta sig ur sängen. Men klockan var rätt så mycket och då måste man lätta på trycket i blåsan.
Han blev glad sen under dagens lopp och sen nu ikväll igen så har han surat. Han skulle äta samma mat som oss. Vilket var bakpotatis med sallad och skinka och keso med lite annat till. Han åt skinkan och sen ville han bara tjura och tro att han skulle komma ifrån bordet för att se på tv. Så blev det inte alls inte. Han fick åka i säng hungrig och utan tv och det kanske låter elakt men vadå! Mina barn ska inte tro att det finns massor med mat och min tanke är att jag vill inte slänga en massa mat utan den ska ätas upp eller så åker den fram dagen efter om det nu går. Det kostar med mat och sen är det ett privilegium att han så pass mycket mat som vi har. Det slängs tillräckligt med mat världen över och sen finns det dem som inte har mat som behöver maten. Jag blir alltid berörd när jag ser barn i den andra världen som inte har mat och måste kämpa och de har inte vaccin för sina små barn. Det är massor med barn som dör utav svält och utan vaccin. Vi har det så bra så det finns inte. Så om det är elakt enligt er att vår son får gå i säng utan mat så får ni tycka det. Jag står inte och gör två maträtter för att anpassa mig utan det som står på bordet är det som ska ner i magen annars kan det vara så.
Tänkte att jag skulle lagt ut bilder på barn som gärna velat ha maten i afrika då tillexempel. Men jag fixar det inte. Jag blir så himla ledsen av att se det. Så våra barn kommer att få lära sig att mat är inget man ska kasta för det är många som velat ha den och behöver den maten. Vi har mat i mängder medans vissa inte har det. Det skulle delas med sig lite mer anser jag utav maten och vaccin vi har. Men vi bor i en värld där det är för sniket att dela med sig utan allt ska kosta så himla mycket.
Så nu ska jag njuta utav resten utav kvällen. Tyst och lugn och utan bråk ifrån en trotsig snart 4 årig kille. =) Sen får vi se hur fighten blir imorgon om hur han kommer att vara då! Men nu är det tv och slappe med datorn.
Ha en bra kväll.
krams
Dagen började med trots och tjurande och sen blev han gladare men det var inte så roligt att komma in till honom i morse. Surande kille i sängen och han skulle gå upp och kissa. Det tog lite tid innan han ville ta sig ur sängen. Men klockan var rätt så mycket och då måste man lätta på trycket i blåsan.
Han blev glad sen under dagens lopp och sen nu ikväll igen så har han surat. Han skulle äta samma mat som oss. Vilket var bakpotatis med sallad och skinka och keso med lite annat till. Han åt skinkan och sen ville han bara tjura och tro att han skulle komma ifrån bordet för att se på tv. Så blev det inte alls inte. Han fick åka i säng hungrig och utan tv och det kanske låter elakt men vadå! Mina barn ska inte tro att det finns massor med mat och min tanke är att jag vill inte slänga en massa mat utan den ska ätas upp eller så åker den fram dagen efter om det nu går. Det kostar med mat och sen är det ett privilegium att han så pass mycket mat som vi har. Det slängs tillräckligt med mat världen över och sen finns det dem som inte har mat som behöver maten. Jag blir alltid berörd när jag ser barn i den andra världen som inte har mat och måste kämpa och de har inte vaccin för sina små barn. Det är massor med barn som dör utav svält och utan vaccin. Vi har det så bra så det finns inte. Så om det är elakt enligt er att vår son får gå i säng utan mat så får ni tycka det. Jag står inte och gör två maträtter för att anpassa mig utan det som står på bordet är det som ska ner i magen annars kan det vara så.
Tänkte att jag skulle lagt ut bilder på barn som gärna velat ha maten i afrika då tillexempel. Men jag fixar det inte. Jag blir så himla ledsen av att se det. Så våra barn kommer att få lära sig att mat är inget man ska kasta för det är många som velat ha den och behöver den maten. Vi har mat i mängder medans vissa inte har det. Det skulle delas med sig lite mer anser jag utav maten och vaccin vi har. Men vi bor i en värld där det är för sniket att dela med sig utan allt ska kosta så himla mycket.
Så nu ska jag njuta utav resten utav kvällen. Tyst och lugn och utan bråk ifrån en trotsig snart 4 årig kille. =) Sen får vi se hur fighten blir imorgon om hur han kommer att vara då! Men nu är det tv och slappe med datorn.
Ha en bra kväll.
krams
Vagnen
Har ju glömt att lägga upp bilder på vagnen vi har till den lille =)
Det har blivit den beiga liggdelen och den svarta sittdelen..
Fick jätte bra pris från babyproffsen men ville inte köpa den från dem så vi fick nöjd kund garanti utav babyland/ barnens hus som det heter nu. I och med att man bör inne i stan så har man många små snirkliga gator och hålla på med en vagn vars har hjul helt fast vill jag inte ha. Tycker om att de är rörliga fram för då behöver man inte slita som ett djur för att vänta vagnen och svänga och dylikt.
Men det är denna den lille ska åka rundor i när vi är ute och går.
Så nu har vi snart allt. Det är bara lite smått kvar som handdukar och badbalja. Sen är allt färdigt.
Krams
Evig väntan!
Nu har det börjat dra ihop sig och man bara går och väntar nu. =)
Det är bebisen jag pratar om och jag längtar så till den lille. Det känns konstigt overkligt att man äntligen ska bli biologisk mamma och att det man har i magen ska titta och ut göra ens liv lite rikare.
Kan sitta och titta på sakerna här hemma, som vagnen och bilbarnstolen och tänker att snart så ska det komma en liten person till med en liten vilja till i denna familjen. Det känns så stort.
Men jag har en känsla av att bebisen kommer att komma tidigare än väntat. Jag vet inte varför man har haft den känslan ett bra tag nu faktiskt. Inte med tanke på att jag redan varit inne på sjukhuset och fått spruta för bebisens lungor. Utan redan innan har jag haft det på känn att den lille kommer att komma tidigare. Den är väldigt välkommen, dock inte innan vecka 35. Det är snart bara 4 veckor kvar. Så den får hålla sig inne tills dess. Men jag har passerat vecka 30 nu och jag är så himla nyfiken på vad det är för liten som gömmer sig i magen.
Är det en pojk eller flicka? Har han/hon mycket hår eller vad? Ögonfärg? Hårfärg?
Dock så vet jag om att hårfärgen är säkert blond då sambon är blond och jag mörkblond i grunden. Dock färgat det mörkt ;) Ögonen kan bli allt i från gröna till blå till bruna. Min mormor är nämligen brunögd och jag har lite brunt i mina ögon men mestadels blått och lite grönt med. Snacka om allt i allo. Sambon är blåögd. Men tror det blir en liten blondin med blå ögon. Men jag kan ha lite fel där med. Det återstår ju att se.
Idag är det lördag och vad bjuds då på! Jo vi ska göra bakpotatis med massa gott till och sen blir det gotte i kväll med en bra film förhoppningsvis. Återstår att se vad det kommer att bli för en film.
Ha en trevlig lördag och söndag. =)
Det är bebisen jag pratar om och jag längtar så till den lille. Det känns konstigt overkligt att man äntligen ska bli biologisk mamma och att det man har i magen ska titta och ut göra ens liv lite rikare.
Kan sitta och titta på sakerna här hemma, som vagnen och bilbarnstolen och tänker att snart så ska det komma en liten person till med en liten vilja till i denna familjen. Det känns så stort.
Men jag har en känsla av att bebisen kommer att komma tidigare än väntat. Jag vet inte varför man har haft den känslan ett bra tag nu faktiskt. Inte med tanke på att jag redan varit inne på sjukhuset och fått spruta för bebisens lungor. Utan redan innan har jag haft det på känn att den lille kommer att komma tidigare. Den är väldigt välkommen, dock inte innan vecka 35. Det är snart bara 4 veckor kvar. Så den får hålla sig inne tills dess. Men jag har passerat vecka 30 nu och jag är så himla nyfiken på vad det är för liten som gömmer sig i magen.
Är det en pojk eller flicka? Har han/hon mycket hår eller vad? Ögonfärg? Hårfärg?
Dock så vet jag om att hårfärgen är säkert blond då sambon är blond och jag mörkblond i grunden. Dock färgat det mörkt ;) Ögonen kan bli allt i från gröna till blå till bruna. Min mormor är nämligen brunögd och jag har lite brunt i mina ögon men mestadels blått och lite grönt med. Snacka om allt i allo. Sambon är blåögd. Men tror det blir en liten blondin med blå ögon. Men jag kan ha lite fel där med. Det återstår ju att se.
Idag är det lördag och vad bjuds då på! Jo vi ska göra bakpotatis med massa gott till och sen blir det gotte i kväll med en bra film förhoppningsvis. Återstår att se vad det kommer att bli för en film.
Ha en trevlig lördag och söndag. =)
måndag 16 januari 2012
Tankar om, dåtid, nutid och framtid!
Har haft en diskussion med min sambo! Han förstår inte hur det känns att inte kunna bidra med något alls nu åt hemmet och kunna göra saker. Man är fast i sitt hem.
För er som inte vet så började detta i förra veckan. I onsdags började jag få ont och få värkar. Jag ringde runder med de tyckte inte att det var något speciellt alls. Till sist i fredags så fick jag en akut tid till förlossningen. Åkte dit och fick ta ett CTG och det visade direkt att jag hade värkar. Så jag fick en spruta med kortison. 0,5 mg fick jag då för att värkarna skulle lägga sig samt att det är ju till för att den lilles lungor ska utveckla sig sakta men säkert lite fortare om något skulle ske! Fick gyn undersökning och då med ett ultraljud på magen för att kolla bebisen så att den mådde bra och sen även att allt såg bra ut med livmodern och moderkakan och allt. Det var bra med alla dessa bitar i varje fall. Men läkaren frågade mig om jag hade något jobb och det har jag inte i detta läget. Vem vill ha en gravid tjej som snart ska gå av på mamma ledighet så att säga!? INGEN.
Men läkaren sa i varje fall att jag måste lugna ner mig och ta det lugnt och inte stressa. Så jag har fått lämna över hushållet åt sambon med nu. Som om han inte redan har ett jobb på sitt jobb och sen komma hem och ta hand om mig och sonen. Jag är inte van vid att bli uppassad då jag är utav den kalibern att jag tar hand om mig själv i alla lägen och andra. Just nu känns det som om jag är sjuk!! En graviditet är ingen sjukdom och att inte få göra något får mig att bli ledsen och känna mig till besvär! Är detta normalt att man inte ska kunna göra de dagliga sysslorna här hemma eller?
Jag vill inte föda bebisen förtidigt för all del. Jag är jätte rädd för det =(
Jag vet om att de har all medicin för att få en förlossning att stanna av men det funkar ju inte i alla lägen! Så jepps, jag är jätte rädd för att bebisen ska komma förtidigt i och med att man har värkar. Sover dåligt och känner mig lite grinig idag måste jag säga. Sambon fick sig en skur innan. Har nog en dålig dag, men har sovit illa i ett par dagar nu och då blir jag inte så rolig att ha med att göra.
Känns som om sambon är fast i ett stadie vi hade förr just nu. Han ser allt som om jag börjar bli deprimerad bara för att jag gråter en skvätt och att jag inte känner mig så himla munter just nu! Får jag lov att visa dessa känslor eller jag ska bli en mekanisk robot och inte visa det alls för att inte bli stämplad i huvudet! Har varit deprimerad en gång i mitt liv. Det var pga att min mamma dog när jag var 26 år gammal. Det var ingen höjdare när man inte är med på noterna att ens mamma ska ryckas ifrån en sådär. Men jag kan säga att jag mår inte så dåligt att jag inte vill leva mer och allt är svart. För så är det inte alls! Jag mår bra men jag måste få vara en människa med alla känslor. Jag ska kunna få gråta utan att få höra att du behöver nog gå och prata med någon om det här! Du mår inte bra och gud vet vad!!!
Varför ska det vara så att man har varit där en gång...ska man få bibehålla den stämpeln då hela ens liv! Är det mitt fack där jag är placerad? Det är inte så snällt att anta något sådant när man inte vet helt säkert vad det är man säger när man inte kan känna någon annans känslor.
Min sambo frågade även mig om en dum sak! Enligt mig måste jag få tillägga.
Hans fråga löd så här.... Ser du något positivt med graviditeten eller det är bara pest!?
Vad är det för korkad fråga??? Jag älskar denna bebisen mer än mitt liv själv. Jag vill inte att något ska hända denna lilla varelse. Jag vill så gärna träffa denna lille person och se vad han/hon är för en person. Jag vill att min bebis ska ha det så bra som bara möjligt. Så nu är min sambo rätt så dum förklarad för tillfället i varje fall.
Jag tog inte förgivet att jag skulle kunna bli gravid då jag har varit med om ett utomkvedshavandeskap och fått operera bort en äggledare. Så jag har inte varit så säker på att det skulle kunna bli en bebis! Men nu blev det så efter 2 månaders testande. =))))
Det som stör mig är att jag inte kan bidra med något. Jag känner mig handikappad.
Men ska inte sitta här och gnälla för det finns värre fall än mig.
Ni som läser detta tycker kanske att detta är svammel och struntprat men får man lov att vara en människa och inte en robot? (känslomässigt)
Ni får tycka att jag är tramsig men jag är den jag är!
För er som inte vet så började detta i förra veckan. I onsdags började jag få ont och få värkar. Jag ringde runder med de tyckte inte att det var något speciellt alls. Till sist i fredags så fick jag en akut tid till förlossningen. Åkte dit och fick ta ett CTG och det visade direkt att jag hade värkar. Så jag fick en spruta med kortison. 0,5 mg fick jag då för att värkarna skulle lägga sig samt att det är ju till för att den lilles lungor ska utveckla sig sakta men säkert lite fortare om något skulle ske! Fick gyn undersökning och då med ett ultraljud på magen för att kolla bebisen så att den mådde bra och sen även att allt såg bra ut med livmodern och moderkakan och allt. Det var bra med alla dessa bitar i varje fall. Men läkaren frågade mig om jag hade något jobb och det har jag inte i detta läget. Vem vill ha en gravid tjej som snart ska gå av på mamma ledighet så att säga!? INGEN.
Men läkaren sa i varje fall att jag måste lugna ner mig och ta det lugnt och inte stressa. Så jag har fått lämna över hushållet åt sambon med nu. Som om han inte redan har ett jobb på sitt jobb och sen komma hem och ta hand om mig och sonen. Jag är inte van vid att bli uppassad då jag är utav den kalibern att jag tar hand om mig själv i alla lägen och andra. Just nu känns det som om jag är sjuk!! En graviditet är ingen sjukdom och att inte få göra något får mig att bli ledsen och känna mig till besvär! Är detta normalt att man inte ska kunna göra de dagliga sysslorna här hemma eller?
Jag vill inte föda bebisen förtidigt för all del. Jag är jätte rädd för det =(
Jag vet om att de har all medicin för att få en förlossning att stanna av men det funkar ju inte i alla lägen! Så jepps, jag är jätte rädd för att bebisen ska komma förtidigt i och med att man har värkar. Sover dåligt och känner mig lite grinig idag måste jag säga. Sambon fick sig en skur innan. Har nog en dålig dag, men har sovit illa i ett par dagar nu och då blir jag inte så rolig att ha med att göra.
Känns som om sambon är fast i ett stadie vi hade förr just nu. Han ser allt som om jag börjar bli deprimerad bara för att jag gråter en skvätt och att jag inte känner mig så himla munter just nu! Får jag lov att visa dessa känslor eller jag ska bli en mekanisk robot och inte visa det alls för att inte bli stämplad i huvudet! Har varit deprimerad en gång i mitt liv. Det var pga att min mamma dog när jag var 26 år gammal. Det var ingen höjdare när man inte är med på noterna att ens mamma ska ryckas ifrån en sådär. Men jag kan säga att jag mår inte så dåligt att jag inte vill leva mer och allt är svart. För så är det inte alls! Jag mår bra men jag måste få vara en människa med alla känslor. Jag ska kunna få gråta utan att få höra att du behöver nog gå och prata med någon om det här! Du mår inte bra och gud vet vad!!!
Varför ska det vara så att man har varit där en gång...ska man få bibehålla den stämpeln då hela ens liv! Är det mitt fack där jag är placerad? Det är inte så snällt att anta något sådant när man inte vet helt säkert vad det är man säger när man inte kan känna någon annans känslor.
Min sambo frågade även mig om en dum sak! Enligt mig måste jag få tillägga.
Hans fråga löd så här.... Ser du något positivt med graviditeten eller det är bara pest!?
Vad är det för korkad fråga??? Jag älskar denna bebisen mer än mitt liv själv. Jag vill inte att något ska hända denna lilla varelse. Jag vill så gärna träffa denna lille person och se vad han/hon är för en person. Jag vill att min bebis ska ha det så bra som bara möjligt. Så nu är min sambo rätt så dum förklarad för tillfället i varje fall.
Jag tog inte förgivet att jag skulle kunna bli gravid då jag har varit med om ett utomkvedshavandeskap och fått operera bort en äggledare. Så jag har inte varit så säker på att det skulle kunna bli en bebis! Men nu blev det så efter 2 månaders testande. =))))
Det som stör mig är att jag inte kan bidra med något. Jag känner mig handikappad.
Men ska inte sitta här och gnälla för det finns värre fall än mig.
Ni som läser detta tycker kanske att detta är svammel och struntprat men får man lov att vara en människa och inte en robot? (känslomässigt)
Ni får tycka att jag är tramsig men jag är den jag är!
måndag 9 januari 2012
Föräldra kursen
Då har man gjort den första delen utav tre delar utav en föräldra kurs!
Kan inte säga att jag lärde mig något nytt utav det hela. Träffade dock min barnmorska och pratade lite med henne och receptionisten som ja träffade på maxi och snackade med. Sen utav en slump träffade jag en vän till familjen som innan jobbade på sjukhuset på BB där och som nu har dragit ner på tiderna och jobbar mindre och inte alls på förlossningen mer. Lite synd då jag tycker han är en underbar läkare som är jordnära och jag känner mig trygg med helt och hållet. Men men det är inte mycket att göra åt det. Han kanske kommer in och kollar till en i alla fall...det hade ju inte suttit fel då han är en mycket varm och omtänksam människa man kan förstå sig på. ;)
Men föräldrakursen var inget jag hurrade för denna gången. Det var mycket om graviditet och hur man skulle bli som förälder men i och med att man redan har en treåring hemma så vet man allt det där innan. Man har inget privat liv längre. Man får knappt vara ifred på toaletten och dem springer kring ens ben hela tiden och pratar i ett. Man har inte mycket till liv! Har man sina barn på heltid med så blir det en annan sak. Vet en som hela tiden har åsikter som denna människan inte kan yppa sig om. Utan denna person gör det bakom ryggen på en. Denna person tror då inte att det är så svårt att skaffa barnvakt utan det är hur lätt som helst. Men nu har vi bara sambons föräldrar och de är mycket äldre då min sambo är en sladdis och orkar inte och har massor med annat att fixa och dona med om dagarna. Så det är inte ofta man får en ledig stund med sambon att få komma iväg och hitta på något!
Men under kursen idag så var det bara personer som inte har barn sen innan utan detta de väntar är deras första och hela gruppen är så himla tysta och pratar inte så mycket. Jätte jobbigt måste jag säga. Den ena tjejen jag satt brevid hon ska ha den 7 mars och vi pratade lite och hon verkade vara mer öppen medans andra bara satt där som spån och sa inget. Trist!!! De var ganska så unga med många utav dem vad jag kunde förutspå utav deras utseende. Inte för att det är något negativt utan det är väl mest vad man har för tankar kring saker och ting. En kille satt och skämtade lite och det skämtet var jätte torrt och lite omoget måste jag säga. Men det är inte jag som ska stå ut med denna person. Det som var trist med var att ALLA hade med sig sin kille/sambo/make dit och jag satt där själv. Visst hade jag vetat att dem skulle ta upp sådant jag redan visste så hade jag inte gått på denna kursen. Men de andra två somo gäller förlossning och amning tänker jag gå på. Där har jag inte någon erfarenhet utan vill höra mer vad de har att säga och tips och råd.
Man har ju lite funderingar kring förlossningen och så man det kommer att gå bra. Som jag ser det så ska bebisen ut! Sen sa hon som höll i kursen att så fort en kvinna är gravid och är i närheten utav en som har barn så vill de delge hur deras förlossning var och hur ont det gjorde och det ena med det tredje. Då sa hon att det är deras sätt att bearbeta sina förlossningar. Man ska inte lyssna på det för mycket då det kan vara lite jobbigt om man blir rädd för det hela men jag är inte rädd. Har dock lite frågor gällande förlossningen och vad som gäller och vad som sker i kroppen och amningen och hur bebisen ska ligga och så att man blir påläst. Läser ju här på nätet om detta och kollar upp men det kan vara bra med sådana kurser då man kan fråga helt och hållet om allt.
Men nog om det....nu ska jag ta hand om sonen. Han vill hela tiden bara titta på tv men det är slut med det. Han kommer att bli fyrkantig i ögonen snart! Så nu begränsas det rätt så bra med de bitarna.
Ha en bra dag alla =))
Kan inte säga att jag lärde mig något nytt utav det hela. Träffade dock min barnmorska och pratade lite med henne och receptionisten som ja träffade på maxi och snackade med. Sen utav en slump träffade jag en vän till familjen som innan jobbade på sjukhuset på BB där och som nu har dragit ner på tiderna och jobbar mindre och inte alls på förlossningen mer. Lite synd då jag tycker han är en underbar läkare som är jordnära och jag känner mig trygg med helt och hållet. Men men det är inte mycket att göra åt det. Han kanske kommer in och kollar till en i alla fall...det hade ju inte suttit fel då han är en mycket varm och omtänksam människa man kan förstå sig på. ;)
Men föräldrakursen var inget jag hurrade för denna gången. Det var mycket om graviditet och hur man skulle bli som förälder men i och med att man redan har en treåring hemma så vet man allt det där innan. Man har inget privat liv längre. Man får knappt vara ifred på toaletten och dem springer kring ens ben hela tiden och pratar i ett. Man har inte mycket till liv! Har man sina barn på heltid med så blir det en annan sak. Vet en som hela tiden har åsikter som denna människan inte kan yppa sig om. Utan denna person gör det bakom ryggen på en. Denna person tror då inte att det är så svårt att skaffa barnvakt utan det är hur lätt som helst. Men nu har vi bara sambons föräldrar och de är mycket äldre då min sambo är en sladdis och orkar inte och har massor med annat att fixa och dona med om dagarna. Så det är inte ofta man får en ledig stund med sambon att få komma iväg och hitta på något!
Men under kursen idag så var det bara personer som inte har barn sen innan utan detta de väntar är deras första och hela gruppen är så himla tysta och pratar inte så mycket. Jätte jobbigt måste jag säga. Den ena tjejen jag satt brevid hon ska ha den 7 mars och vi pratade lite och hon verkade vara mer öppen medans andra bara satt där som spån och sa inget. Trist!!! De var ganska så unga med många utav dem vad jag kunde förutspå utav deras utseende. Inte för att det är något negativt utan det är väl mest vad man har för tankar kring saker och ting. En kille satt och skämtade lite och det skämtet var jätte torrt och lite omoget måste jag säga. Men det är inte jag som ska stå ut med denna person. Det som var trist med var att ALLA hade med sig sin kille/sambo/make dit och jag satt där själv. Visst hade jag vetat att dem skulle ta upp sådant jag redan visste så hade jag inte gått på denna kursen. Men de andra två somo gäller förlossning och amning tänker jag gå på. Där har jag inte någon erfarenhet utan vill höra mer vad de har att säga och tips och råd.
Man har ju lite funderingar kring förlossningen och så man det kommer att gå bra. Som jag ser det så ska bebisen ut! Sen sa hon som höll i kursen att så fort en kvinna är gravid och är i närheten utav en som har barn så vill de delge hur deras förlossning var och hur ont det gjorde och det ena med det tredje. Då sa hon att det är deras sätt att bearbeta sina förlossningar. Man ska inte lyssna på det för mycket då det kan vara lite jobbigt om man blir rädd för det hela men jag är inte rädd. Har dock lite frågor gällande förlossningen och vad som gäller och vad som sker i kroppen och amningen och hur bebisen ska ligga och så att man blir påläst. Läser ju här på nätet om detta och kollar upp men det kan vara bra med sådana kurser då man kan fråga helt och hållet om allt.
Men nog om det....nu ska jag ta hand om sonen. Han vill hela tiden bara titta på tv men det är slut med det. Han kommer att bli fyrkantig i ögonen snart! Så nu begränsas det rätt så bra med de bitarna.
Ha en bra dag alla =))
söndag 8 januari 2012
Massor med goda recept =)
Det är inte bra att prenumerera på att få goda recept på mat och kakor. Skulle kunna äta mig så tjock så jag hade kunnat rulla ner för trappor ;)
Hittade idag på Kokaihop två recept, ett på After Eight Brownies som ser så sjukt goda ut och sen är det ett annat på Cupcakes - black & white. Det är då inte mat men det är gott att äta och baka är en favorit i detta hemmet från min sida. Min sambo är rätt duktig han med när han sätter igång. Han har till och med bakat en prinsesstårta och den var jätte fin och god =)
Såklart att jag har bilder på det!
Det är ju så att man blir sugen på det med. Men har ju kvar en halv kladdkaka med topping kvar. Så det kommer att bli en bit sådan sen med =) Den är sjukt mäktig men den är så god så man tar inte allt för stora bitar utav den.
Nu ska jag vara duktig och ta och maila kladdkakan till en vän så får hon testa det hon med.
Ha det så gotte =)
lördag 7 januari 2012
Kladdkaka med kaffetopping och nonstop
Här har vi den omtalade kakan. Det fick bli små nonstop på då jag inte hittade annat när jag var i affären =) Så jag är nöjd ändå. Det är ju tanken som räknas, eller?! Nja smaken om jag skulle vilja bråka lite med mig själv. Det var en snuskigt god kaka måste jag säga. Receptet på kladdkakan är en egen jag har som stående här hemma och gör ingen annan då denna är lite nyttigare med mindre socker och har äkta choklad i sig och inte bara kakao eller oboj. Utan 70 % choklad har jag i. Kan säga att både jag och sambon och sonen var helt till oss när den slank ner i magen ;)
Den var sjukt mäktig men ack så god. Kaffetoppingen påminner lite om chokladboll. Kan säga att det satt fint i magen =))
Bajje!!
De nya kläderna till bebisen =)
Gick igenom garderoben till bebisen och dess kläder och vad som saknades. Det är ju snart dags att komma ut för den lille och då vill man ändå ha en del klart =) Så det blev en tur till väla och handla. Var först inne på Kappahl och handlade byxor i vitt och grått och en body den randiga. Skulle kolla hjälmmössor men hittade bara i storlekar från 3-6 månader och de var jätte stora och det ville jag inte ha. Vill ha till när den är som minst ju. Så jag gick vidare och gick in på H&M och kollade men hittade inte så mycket där heller utan det blev strumpor och skor...eller tossor kan man väl säga och en mössa med öron där. Sen gick jag bort på Lindex för att se om de hade lite mer att välja på men det hade de inte. Blev rätt så besviken. Förstår inte varför allt ska vara Blått eller rosa till de små!!! Det är inte alla som kolla efter vad det är som ligger i magen. Jag är en utav dem och min bror och hans sambo kollade inte upp deras heller. Vill ha det som en överraskning när den kommer ut. Nu vill jag ha neutral färg som passar både flicka och pojke. Ska det vara så himla svårt att göra lite fler kläder som alla skulle kunna ha!??
Men efter det så hittade jag inget och tänkte att jag skulle gå in om Kappahl igen och gjorde det och hittade två pyjamaser i vitt och beiget med panda ansikten på. Jätte fina var dem.
Tycker bara att det är så synd att allt ska vara så himla pojkigt eller flickigt. Men sen ska det väl inte hindra en att ens flicka ska kunna ha blått inte eller att en pojke får ha rosa....lite beroende på vad det är då! En rosa tröja med häftigt tryck på en pojke är jätte fint tycker jag men det är ju inte så att jag vill att om jag skulle få en pojke att de har kjol på sig!!
Men det var dagens inköp på Väla =) Sen blev det en tur på Ikea med.
Väl på Ikea blev det ett skötbord till bebisen då jag vill ha det klart så snart som. Inte så att man har byggt ihop allt men att man har det hemma. Garderoben är färdig och snart är kläderna färdig tvättade sen ska de bara in igen och sen är det små fix som gäller.
Det blev ett gulliver skötbord så man har lite fler ställen att ställa saker på. Är ju rätt så skönt med lite avlastningsplats under det hela. Tycker bara att de är så himla dyra i dagens läge. Detta var ändå hyfsat billigt men för ett skötbord som man har ett år och lite till sen för att sälja det som vi lär göra då. Blir inte fler kottar här i detta hem =) Sambon är nöjd med läget som det är nu. Sen sätter han stopp för det. =/
Men måste säga att att vara gravid har varit helt underbart. Det enda som jag har haft som jobbigast med har varit foglossning och inget annat. Har kräkts en gång och nu njuter jag av att den lille buffar omkring i mammas mage. Känns bara så himla svårt att kolla på kläderna och förstå att om ett par månader så kommer jag att vara biologisk mamma åt detta lilla under vi har i min mage. Att kläderna ska på detta lilla liv och jag ska få njuta av det lilla knytet. Kan ju säga att jag längtar efter det massor. Det ska bli helt underbart. =)))))
Hoppas ni har en trevlig helg =))
tisdag 3 januari 2012
Återblick av december 2011
Lussebaket 2011 =)
De blev halt klart uppskattade utav sambon och sonen med. Sonen var rädd för att de skulle ta slut. Hmmm, har bara ett ex antal påsar utav dem i frysen kvar så de räcker och bli över om ingen får för sig att gå i sömnen och äter sådana eller blir så att någon lever på dem och ingen annan mat.
Så skulle nog vilja säga att där finns massor av dessa godingar kvar =)
Sonen spexar lite ;)
Sonen sitter i soffan och spexar med halsduk och mössa som hans fadder har virkat till honom.
Dock så passar de inte så de har fått sitta på en nalle ;)
Sonen matar ankorna vid krematoriet i Hbg.
Sonen på rummet med sina apstrumpbyxor och pepparkakshatten ;)
Han kan om han vill posera för kameran. Det var dock lättare förr ;)
måndag 2 januari 2012
Julen och Nyårsafton är nu avklarade.
Ja då var det gjort =)
Nu är det ett nytt år och det är ju skönt det. Hoppas på att det kommer att bli ett bra år men det kommer det säkert att bli. Nu när man snart ska föda...det börjar ju att räknas ner lite. Har bara tre månader kvar. Plus minus noll kan man väl säga lite beroende på när den lille tänkte titta ut.
Jag kan bara säga att jag längtar efter den lille och det ska bli skönt att sen få komma i sina byxor och bara normal igen så att säga. Men går ju att diskutera =)
Det jag har gett som nyårslöfte är att när lillen är ute så ska jag ut och röra på mig och komma iform igen. Vill inte bli en utav dem som inte bryr sig om sin kropp bara för att man sen har barn tillsammans och slappnar av. Så slapp tänker jag inte bli.
Annars så har jag varit hos Bm idag och bebisen växer som den ska och hjärtljudet är som det ska. Jag vägde mig med och allt ser bra ut. Det var inte så mycket folk där idag men fick dricka min fina drink med. Glykosbelastningen så att säga. Det var lika gott som sist eller något. Den är inte äcklig men den är inte super god heller. Men det är ett två tre och sen ner med allt på en gång och sen är det gjort. Tycker att de två timmar man satt där gick så himla fort så det inte sant. Vart inne hos min Bm också och snackade med henne och hon mätte magen och sen kollade hon även hjärtljudet och sen var det mitt blodtryck och allt såg bra ut. Ska till Bm på måndag om en vecka igen och då är det kurs som ska hållas och det ska bli lite roligt att se om där finns någon som man kan bli kompis med. Det är aldrig fel att ha lite vänner här i hbg som har barn i samma åldrar så man kan umgås. Det är alltid kul att möta nya människor.
Sen är det en kurs till nästa vecka därpå och en veckan därpå igen.
Så man har lite att göra =) Men det är skönt för då kanske denna månaden går lite fortare om man har lite att göra och lite att gå på =)
Vi har skaffat oss en ny garderob som står inne hos sonen och den är fylld med diverse grejor. Allt ifrån kläder till leksaker och till allt man kan tänkas behöva. Sen nästa grej är att köpa ett skötbord att ha där inne och sen är det en hylla till sonen som han böcker ska upp på och spel och pussel och sen är det färdigt där inne. Sen tänkte vi hämta upp sängen i slutet på februari månad början på mars månad. Man vet ju aldrig om den lille vill titta ut lite tidigare. Hoppas dock inte på det men man vet ju aldrig. Det kan man inte avgöra själv.
Men allt är gott så ha det gott =))
Nu är det ett nytt år och det är ju skönt det. Hoppas på att det kommer att bli ett bra år men det kommer det säkert att bli. Nu när man snart ska föda...det börjar ju att räknas ner lite. Har bara tre månader kvar. Plus minus noll kan man väl säga lite beroende på när den lille tänkte titta ut.
Jag kan bara säga att jag längtar efter den lille och det ska bli skönt att sen få komma i sina byxor och bara normal igen så att säga. Men går ju att diskutera =)
Det jag har gett som nyårslöfte är att när lillen är ute så ska jag ut och röra på mig och komma iform igen. Vill inte bli en utav dem som inte bryr sig om sin kropp bara för att man sen har barn tillsammans och slappnar av. Så slapp tänker jag inte bli.
Annars så har jag varit hos Bm idag och bebisen växer som den ska och hjärtljudet är som det ska. Jag vägde mig med och allt ser bra ut. Det var inte så mycket folk där idag men fick dricka min fina drink med. Glykosbelastningen så att säga. Det var lika gott som sist eller något. Den är inte äcklig men den är inte super god heller. Men det är ett två tre och sen ner med allt på en gång och sen är det gjort. Tycker att de två timmar man satt där gick så himla fort så det inte sant. Vart inne hos min Bm också och snackade med henne och hon mätte magen och sen kollade hon även hjärtljudet och sen var det mitt blodtryck och allt såg bra ut. Ska till Bm på måndag om en vecka igen och då är det kurs som ska hållas och det ska bli lite roligt att se om där finns någon som man kan bli kompis med. Det är aldrig fel att ha lite vänner här i hbg som har barn i samma åldrar så man kan umgås. Det är alltid kul att möta nya människor.
Sen är det en kurs till nästa vecka därpå och en veckan därpå igen.
Så man har lite att göra =) Men det är skönt för då kanske denna månaden går lite fortare om man har lite att göra och lite att gå på =)
Vi har skaffat oss en ny garderob som står inne hos sonen och den är fylld med diverse grejor. Allt ifrån kläder till leksaker och till allt man kan tänkas behöva. Sen nästa grej är att köpa ett skötbord att ha där inne och sen är det en hylla till sonen som han böcker ska upp på och spel och pussel och sen är det färdigt där inne. Sen tänkte vi hämta upp sängen i slutet på februari månad början på mars månad. Man vet ju aldrig om den lille vill titta ut lite tidigare. Hoppas dock inte på det men man vet ju aldrig. Det kan man inte avgöra själv.
Men allt är gott så ha det gott =))
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)


