Det kan man säga att jag har. En känsla jag inte kan ta på. Känner mig ledsen men samtidigt glad och sen i nästa stund arg. Folk skulle kunna kalla det för PMS men det är det inte kan jag gott upplysa er om.
Det är jobbigt att känna sig nedstämd. Tänker mycket på min mormor och på min mamma. Vet om att min mormor inte har allt för lång tid kvar på jorden och när hon väl lämnar så får hon träffa sin dotter igen. Önska jag fick träffa min mamma. Det är många känslor bara där som gör mig förvirrad.
Skulle bara vilja krama om min mamma igen och säga Hej. Är så avis på andra som har sin mamma kvar i livet. Saknar min så fruktansvärt mycket i omgångar.
När min mormor dör så är det min och min brors tur nästa gång det är någons tur på denna sidan. Man vet ju inte hur länge man lever. Ja jag älskar livet men jag är inte rädd för döden. Jag vet att min mamma väntar på andra sidan och det är en trygghet.
Kan känna mig ensam i många stunder då man inte har någon att rådfråga om saker och ting. Allt som vi tjejer oftast gör med våra mammor.
Du är så saknad Mamma <3 <3 <3
Har haft denna jobbiga känsla hela dagen till och från. Känner mig matt och ensam och ledsen.
Där är nog inte så många som förstår mig i detta men men smällar man får ta.
Imorgon är en ny dag med nya tag. Kanske är en bättre dag. Känns bara som att när man sitter och kollar igenom Fb så ska alla ha det så jävla bra och överglänsa alla andra. Rätt så jobbigt i mina ögon.
Sov gott alla.
//Moi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar