Ännu en dag hemma med sonen!

Denna morgonen gjorde sonen mig rätt så kokt!

Vaknar av att han springer i dörrarna och smäller med dem. Blev förbannad på honom.
Att han bara orkar att trotsa och göra en rosen rasande. Känner att mitt tålamod är på gränsen nu!
Till råga på allt så har han lärt sig att ljuga med den lille ungen. Det gör mig inte heller glad. =/
Så morgonen var inget jag var så positiv över och jag tog honom på bar gärning med. Han blev rätt så ställd men det behövde han för att veta att man gör inte så.

Har nu ringt runder och fixat och donat lite. Håller på med tvätten med så den är klar inför helgen. Orkar inte ha den hängande här sen under helgen då man ska ha min bror och hans sambo med barn på söndag. Ska bara bjuda på lite fika är det tänkt. Lite kaka och kaffe ;) Alltid gott.

Har lite värkar idag då allt detta stress med sonen och att han kan göra en så arg är ingen bra kombo. Har pratat med sambon om det hela och ska se om vi kan boka in en helg där vi kan få fritt ifrån sonen för att få det lilla sista ledigt nu innan bebisen kommer. Sen har man ju ingen att vända sig till med den lille. Så nu är det operation övertala sambon att låta sonens mormor ta honom en hel helg så vi kan få rå om varandra istället. Sambon har ju fått vara ifrån på Kick off och dylikt medans jag får vara hemma med sonen och det är inget jag är så direkt förtjust i nu. Måste få komma bort på något sätt. Det låter som om jag inte älskar honom men det gör jag men ska jag behålla mitt sinne och inte springa rakt in i väggen eller ens vilja ta till stekpannan och slå den i mitt eget huvud för att behålla mitt sinne så behöver jag komma bort. Det är över 5 månader sen nu som vi hade en dag utan honom här hemma! Det är länge sen.....VÄLDIGT Länge sen.....för länge sen nu. Så nu ska vi kolla en helg där vi vill ha tid till att bara vara.
Vara utan tjurande och trots en helg och tårar och allt det där. Längtar.

Kramar